Världscupdebut i Hafjell!

Hej allesammans! Nu i helgen körde jag min första världscup tävling. Det kändes grymt stort att stå där i starten om man jämför med tävlingarna här i Sverige.

Vi börjar från början då. För en vecka sedan, alltså tisdagen den 10e, åkte jag, Martin, Anton och Tompa från Falun till Äppelbo där Tompa bor. Där sov vi över en natt och åkte sedan vidare till Norge. När vi kom fram så gick vi runt och kikade lite och sedan åkte vi till vårt boende. Jag bodde med landslaget och Martin, Anton och Tompa hade fixat ett annat boende.

Dagen därpå var det race-day för Martin som skulle köra sprinten. jag var grymt nervös även om det inte var jag som tävlade. Men Martin körde grymt bra men som vanligt så ska det väl vara något som inte går bra och i det här fallet fick Martin punka 200m innan mål. Riktig otur med tanke på att vi tror han hade kvalat vidare. Hur som helst, bra kört Martyparty!

På fredagen skulle Anton köra sitt seedningsåk i Downhill. På uppvärmingen körde han av kedjan och fick köra chainless. Det spelade ingen roll då han inte kunde åka ut eller något. Han kom till final hur som helst. Bra kört du med Anton!

Lördag. Då körde alla XC-klasser utom herr-juniorerna. Svenskarna körde riktigt bra tycker jag och det var kul att se! Det var självklart grymt att få se alla åkare som man tidigare bara sett på film och tv också.

På söndag morgon var det dags för mitt race. Det hade regnat nästan hela natten så det var riktigt lerigt och halt. När jag väl stod i starten så kändes det bara kul. Och jag tänkte att jag inte bryr mig så mycket om placering, bara jag kämpar och gör mitt bästa. De två första varven kändes det hyfsat bra och sen kändes benen mycket bättre faktiskt. Banan blev mycket mer lerig och hal vilket gjorde att man inte kunde köra lika fort och man fick slita grymt mycket. På fjärde varvet fick jag ett kast på bakhjulet vilket gjorde att jag satt ner rumpan längst ner på sadeln. sadeln vinklades neråt och jag körde till tekniskzon för att fixa det. Där fick jag hjälp och jag såg att folk körde förbi så jag blev riktigt stressad. Jag låg på en 25e plats i det här läget. Jag fortsatte köra och i sista steniga partiet vurpar en dansk bredvid mig så jag får väja för honom. Då kommer jag ut för en sten, ett drop och får hoppa ner och då får jag genomslag på någon vass sten. Jag blir riktigt besviken men jag kör igenom varvningen och ut på sista varvet. Nu tänker jag bara att jag ska i mål. Jag cyklar på fälgen så mycket det går, och springer när jag inte kan cykla. Jag tappar placeringar men jag försöker att köra ändå.

När jag kommer i mål så är det blandade känslor. Jag är så sjukt glad över att ha fått köra en världscup och tagit mig i mål trots punktering. Men också besviken över att jag punkterade.

Hur som helst var det en grymt lärorik helg/vecka och det har varit riktigt kul. Tack till alla som hejade och hjälpte mig under veckan!

Over and out.